...jag älskar dem och hatar dem. En blandad känsla. På resa i Tunisien köpte jag med mig en liten, liten plastflaska med parfym. Försäljaren sade att all parfym görs i landet och tappas på snyggare flaskor innan de säljs i europa och övriga världen. Om han hade rätt, var detta "the realthing - without label".

Jag köpte en myskiknadne sak med tung kryddig/blommig smak. Den slår en i huvudet, men jag tycker om den. Det värsta är att man så sällan kan använda den. Inte när man är på allmän plats (tänk på alla allergiker). I går kväll sprutade jag på mig en sky sedan jag dushat. Doften förföljde mig nog ut i joggingspåret. Jag tog ännu en ny runda i morse. Den asfalterade slingan runt sjön cirka sex, sju kilometer. Först gick jag men sedan började jag springa. När jag passerade blomsterängen måste svettdropparna blåst nytt liv i den där parfymen för varenda geting, bi och humla som fanns avlöste varandra att följa efter mig. Själv hade jag tänkt ta det lite lugnt (eftersom sist jag sprang den slingan tog jag ut mig å det grövsta under en stekande julisol och jag blev liggande sjuk i en hel vecka) men det tillät inte de otäcka små flygfäna. Det var bara att springa för att komma undan.

Gissa om jag flåsade när jag äntligen kom i mål, dvs hem. Nu sitter jag vid köksbordet.

Det är en härlig känsla när tunna svettdroppar långsamt rinner utmed tinningarna och halsen. När man vet att man gjort sig förtjänt av ett glas saft och en kort vila innan dushen väntar.