Göteborgsresan närmar sig....ååååå det pirrar i hela kroppen. JAg ska träffa min dotter och vi ska gå och se på film tillsammans och gå ut på kvällen och mingla och ha skoj. Det ska bli sååååååå roligt. Det kan vara tufft att ha sin flicka hundra mil bort. Sedan är det massa annat som följer med. Bo på vandrarhem med klasskamraterna, flera intensiva dagar, se på film, gå på seminarier. Skulle behöva en time expander som töjer ut tiden så den räcker riktigt, riktigt länge. :-)

Tillbaka i selen. Efter, visst är jag efter. Men det känns som om jag väntat in något viktigt. Jag har väntat in min själ. Nu är det dags att skriva om det svåra.

Ibland kan det kännas bra...att fler än jag kan känna en tomhet. Koncentration bygger på närvaro, gemenskap...sedan går man ur i ett vänteläge - ut ur bubblan. Terminalär tiden som är förvaring eller transport.Terminal är tiden på bussen mellan två platser, en transportsträcka, här händer inget. Inga kreativa tankar bara tomhet och ensamhet. Enda fördelen är att de verkar inuti, som en dov trumma som slår och slår. Det kallas det undermedvetna. I det undermedvetna lurar även bottensorgen. Finns det en bottenglädje. Vilket finns underst sorgen eller glädjen – jag menar på botten.

så är det här, nytt och utan misstag, än så länge. Det nya året när allt ska göras. Hur var det nu mitt nyårslöfte löd?Bli en bättre människa. Fan så svårt, man måste snäva in det. Tillexempel genom att sluta vara så genomtrevlig och diplomatisk hela tiden. Hur skulle det vara om jag från och med detta år satte ned foten lite oftare och sade vad jag tyckte och tänkte, istället för att le och hålla inne med mina åsikter. Det är en bra början. Sedan ska jag skriva ned lite minnen, för det har jag lovat min äldsta dotter att göra, minnen från hennes barndom, för hon minns så lite. Fler aspekter på bättre människa kan vars som Edith Södergran säger "Det anstår icke en människa att förminska sig själv" tänk om jag skulle sluta med det. Wow - vilken utmaning 2007 i sådana fall blir.