sitter och skriver, ser ut över de gula löven på gräsmattan, en kråka trippar framåt, himlen hängerm ulen och grå. Jag lyssnar till diskmaskinens jämna dunkande. Barnen spelar tevespel och lilleman ser på Karlsson på taket. STora flickan förbereder sig för att gå till jobbet, jag får äran att köra henne med min bil. Har vräkt i mig chokladpudding och kännermig plötsligt äckelfet, har slarvat med kaloriräkningen i en vecka, msåte ta nya tag på måndag. I kväll går jag på restaurang och bio med min man. Det ska bli roligt. Känns som det var hundra år sedan man fick göra något tillsammans.

löven är gula. på torsdag ska det bli snöstorm. Det är sant dom sade det på radion i morse. Köpte en latte på shell och sneglade på löpen. Ännu en skandal i den nya borgerliga moderatregeringen."Fan vilket djävla gäng" säger jag till tjejen bakomdisken. Hon nickar och håller med. Balanserar ut en latte till mig och en espresso till Nick.Praktiserar hela dagen. Sitter på lunchen och ser ut över fjolårsgräset och vissna löven i parken jag en gång satt och mediterade i för att orka med stressen som informatör på kommunen. Upptäcker att dottern ringt. Hon är sur för jag aldrig ringde upp i går kväll. Jag var så trött sedan jag kommit hem från jujutsun (inte min en av döttrarnas, själv tränar jág styrketräning under tiden, nittio minuter...fan vad skönt att äntligen komma igång och röra på fläsket)I dag fyller ANne-Lie rydé femtio år såg jag i tidnigen i morse, fan är hon så gammal. Kärringen is still going strong, tänker jag och sänder en tanke på min väninna i L.A Hon fyller år snart å jag har inte råd att skicka nåt till henne, inte som kommer fram i tid i alla fall. FAn vad jag skulle vilja åka och hälsa på henne. Hon svarar inte på mail och jag undrar hur hon mår, egentligen. Var hon glad, innerst inne. Såg hon lycklig ut på ögonen eller spelade hon bara. Hon är så bra på att spela teater, inte konstigt, det är ju skådis hon ville bli. Saknar dig Agneta. Kan du inte flytta hem.

Jag faller mellan raderna och klamrar mig fasti de förlorade orden.Som kött och blodoupplösligtförenadeska köttet bli till hö.Kvar står ordetensamtoemotsagt.

JAg vill stanna upp och dyka djupt inuti och lyssna till den där tunna strängen som svänger i sin egen takt. Den bär på en ton, så svag att man nästan inte uppfattar den med örat. När jag funnit den vill jag att tonen ljuder starkare och starkare. Den där sköra strängen är mitt eget språk, min egen speciella ton.

och smaskar i sig sommarens sol i form av sötman i de röda bären. Dricker kaffe latte till frukostoch umgås flitigt med uppskjutardjävulen. Han har flyttat in här hemma och bor i min bröstficka. I dag är dagen när inget längre får skjutas upp. Från och med i dag ska jag bli en bättre människa. Thats it!

Underbara....med hår som ständigt ändras, från rosa, till orange, sicksackbena eller my littleponyhår. Underbara.....