har sonen uppnåt sjusnöret. sju år, snart ettagluttare, får mig att tänka på gluggar i tandraden, vilket kan passa eftersom de flesta ettagluttare har tänder på väg ur eller in i munnen, mjölktänder ut, nya in...

Vi hade det stora kalaset i går med kompisar på en nöjesanläggning på andra sidan vattnet. Det känndes skönt att slippa tokstäda och baka tårrtor. Nu kunde jag luta mig tillbaka och se på hur min något överviktiga sambo ilade mellan borden, serverade kaffe och tårta medan jag själv tog det lungt. Det kändes så sköööönt.

I dag hade vi kalas hemma för släkt och vänner.

Först dotter och fästman. Sedan kom Karin, sedan kom Eva och Cathrine och sedan kom dotter med mormor. vi åt alla tårta....den var god och jag vet varför. Det var en katastrof-tårta, byggd på ett chassi (läs tårtbottnar medelst sylt och smarrig gul vaniljkräm) infruset vid äldsta dotterns 21-årsdag, då det inte gick åt fler än två tårtor.  Ut ur frysen, tina upp, allt blir blött -men saftigt. Sedan på med mera grädde och voila - färdigt!

Sonen byggde lego hela dagen. Födelsdagslego medelst katalog på sexton sidor med ritningar. När jag åkte till jobbet satt han på huk på  golvet nästan naken, bara en t-shirt på. Djupt koncentrerad, hörde inte mammas hej då och pussande i luften. Han var helt inne i sin lego-värld.

"sitter du här utan kalsonger och bygger lego" säger storasyster lite nedlåtande när hon kikar in i hans lilla lekrum.

"det är min födelsedag, så jag gör som jag vill" svarar han och hoppar upp i sängen för att skyla sig med täcket.

Jag önskar att jag fick vara sju år och gömma mig för världen i ett rum fullt av lego, utan att behöva klä på mig och gå på jobbet.

När jag ringer några timmar senare från jobbet så svarar sambon. Dom håller på att peta i de sista delarna till batman-lego-bygget.

Ett tag tidigare på dagen var det kris när Cavalier King Charles spanieln Alfons var in och viftade bort essentsiella bitar med sin svans. Då grät sonen på sängen (men det var klart han var ju hungrig också, hade inte ens unnat sig frukost) otröstlig. Lite senare fick mamma - det vill säga jag - i uppgift att söka bitar över hela golvet och hitta lämpliga alternativ ur stora legoarkivet om någon viktig del till bygget försvunnit.

Jag hoppades att jag hade lyckats fixa fram bra alternativbitar till små små lego som Alfons sopat bort med svansen. Det måste jag ha gjort insåg jag när jag hörde sambon stolt förkunna att "Nu - nu är batman-leog-satsen färdig!!!)

Så bra, sade jago ch slängde på luren innan chefen kom ut och såg mig sitta och slappa.

sig med glasartad blick. Jag känner hur alla mina försök att kasta ut en kontaktlina glider av  ungefär som när man försöker fästa tejp på en plastskål som är lite fet. Det fäster inte och jag som vill att våra själar ska haka i varandra - som de brukar göra.

Till sist släpper det och det går över och jag kan andas ut när jag ser dej skratta och springa genom rummen.

Du är åter nära.