just det lång tid har gått sedan jag gick ut manusförfattarutbildningen och inte så mycket har blivit skrivet - det är ju så i livet i bland.

Men nu verkar det som om jag ska få lite tid, ganska snart och då har jag lite projekt.

1) Ali har skickat sitt manusfragment och jag ska gå igenom det och vara hans sparringpartner. det ska bli kul. Ali kommer från Iran m en har bott länge i Sverige och har gått filmskola i LA. Han är en kul och gladprick. JAg gillar honom.

2) Zinat P. Ståuppkomikern har läst mitt korta manus som heter hongungsmorgnar. Vi ska snart ses och diskutera det, får se vad som händer sedan.

3) så har jag regissör på mitt långa manus, men det är svårt att få till tiden rent logistiskt. Fan vad svårt det kan vara för tre personer att träffas i bland.

4) projekt att starta och avsluta. Dokumentären, måste ta mig i kragen och göra den klar. Andra projekt, en del böcker jag vill skriva, tänkte börja på något av dessa projekt för att liksom sparka igång mig själv.

sedan är det bara att vara uthållig och skapa tidsutrymme.

tjingeling

aj fan, höll på att gömma en viktig grej.

Cat har tagit mitt musicalmanus. Hon ska ha det som reselektyr när hon drar till Australien på en dryg månad. Förväntar mig att hon kommer med några låtar och massa ny energi som puttar alltilng framåt.

ryggen värker - kanske beror det på spänningen kring munnen. I flera dagar har jag gått omkring med ett sår på tungan, orsakat av vår tandläkare. Jag har en teori om att han är lite slarvig när han lagar tänder eftersom han har fullt upp med att flirta med tandsköterskan.

Det är i och för sig ganska charmigt att ligga där med slangar och sugar i munnen och lyssna till hans utfall och hennes eftergifter. Hon spinner som en katt och verkar trivas med hans varglika utfall. Hela han (tandläkaren alltså) liknar faktiskt i mångt och mycket en ulv. Men nuhar han lyckats laga min tand och slipningen har en spets och den skadar ingen annan än mig själv, det gör så infernalist unt i tungan att jag utvecklat en teknik att tala som skyddar tungan. Jag växlar  mellan att låta som en lidingöbo med accentuerade iiiiiiiiiiii:n eller ett riktigt sluddrande och dregglande fyllo. Till saken hör att jag ska sitta i en studio och läsa nyheter för synskadade natt efter natt och då behöver jag mitt välartikulerade uttal, nu blir det lite sluddrigare. De här prolbemen i munnen gör att jag kommer på mig själv med att spänna hela käken och det gör att spänningarna fortplantar sig ut i nacke och axlar, vilket i sin tur genererar huvudvärk. Guuud så jag längtar efter att åter lägga mig i tandläkarstolenoch åtnjuta tandläkarens kurtis med tandsköterskan. Det är okej så länge min mun förbättras. Gudarna ska veta att jag längtar för så här vill jag inte ha det mera.