på måndag får vi info direkt från överheten, vilka blir kvar, vilka får gå, alla ska få en samtalsrunda...hmmm. Den totala eskapismen är att dra ur jacket, stänga av mobilen, eftersända posten och sluta läsa mailen..då kan man vara fullständigt ovetandes en ganska lång tid..."Nä vadå jag visste inget, ingen har sagt nåt till mej i alla fall", typ köra den grejen...

pang...nu slår mig en bild i huvudet hårt som en slägga...Tänker på alla dessa anglosaxiska, främst amerikanska filmer där huvudkaraktären, ofta man i grå kostym, arbetande på kontor, enoooormt stort ofta slätstruket och designat men ändå effektivt, kontorslandskap. Han har gjort bort sig, men det förstår han inte där han kliver ur hissen på 34:e våningen (typ) och med sin vanligt självsäkra gång pendlar lätt med armarna och nickar åt den blonda sekreteraren när han går mot sin modul på kotoret. Hon ropar efterh honom men han har som vanligt inte tid att lyssna*. Man ser hur de alla tittar aningen, bara aningen konstigt på honom. Till sist eskalerar det hela och slutligen är det som en vägg av nyfikna medarbetare som alla har "den där" blicken (vi vill inte känna honom för han påminner oss om det stora misslyckandet som vi själva inte vill råka ut för). Till sist stannar han upp i sitt höga gångtempo och läser av kroppsspråk, ansikten och blickar. Han drabbas av en förlamande insikt. Han förstår att det är kört. Det är då vi sitter i soffan och vrålgarvar åt den stackars saten.

- Moahhh, ha, ha ha...ha...

* här krävs lite revidering, om hon är sexig som pamela andersson flirtar han öppet med henne gärna skämt med sexuella undertoner. om hon är underdåing och ändå snygg, med glasögon Biblotekarietypen, slänger han ur sig något som får henne att tappa hakan och bli generad. Ser hon ut som mrs Moonepenny i 007 filmerna (den gamla tanten miss moonepenny ni vet som har en cruch på Roger Moore) så går han förbi henne som om hon inte fanns. /

Så har vi ju Lexter (hette han så? KEvin Spacey ni vet)...men han var ju så djävla härlig..som jobbade på reklafirma i  den där filmen vad hette den...American Beauty.
Han bad helt sonika chefen fara åt helvete (och fick kicken givetvis - samma dag) och sedan ägnade han sig åt att bygga upp musklerna hemma i graget (i den exemplariska lilla förorten där han bodde med sin exemplariska lilla fru och med en exemplarisk rosenhäck) röka gräs och spana på tonårsdotterns bästa polare tillika cheerleader.
I slutet av filmen dödas han av en högerradikalreaktioner militär som tilika är homofob och säkert upptäcker en groende homosexualitet hos sig själv..icahhhhh, vad göra, fram med en bolinger och blås av skallen av honom bara poffff - typ....

 - tja nu har jag förstört den filmen för alla osm inte sett den. Den är, kan jag försäkra SKITBRA!!!!!

Det är en djävla bra eskapism, man låser in sig hemma och ser alla videofilmer man borde sett, klassiker, eller ännu hellre ser bara en massa djävla skitfilmer fastän solen skiner ute...ännu bättre.

vilken djävla flykt

kOLLA IN Yoda i denna star wars rap...he he he

http://www.youtube.com/watch?v=-d84U-MUsXg&eurl=http%3A%2F%2Fwww%2Efacebook%2Ecom%2Fhome%2Ephp%3F&feature=player_embedded

kOLLA IN Yoda i denna star wars rap...he he he

http://www.youtube.com/watch?v=-d84U-MUsXg&eurl=http%3A%2F%2Fwww%2Efacebook%2Ecom%2Fhome%2Ephp%3F&feature=player_embedded

ljuva eskapism, men dagen harj ag trots dessa flykter -utflykter, förvaltat väl...Trots det har jag medan äggen sprätter i stekpannan, åter upptäckt hur fantastiskt bra Robbie Williams är. Här i albert Hall, kolla på slutet när han rörs nästan till tårar av publikgensvaret:

http://www.youtube.com/watch?v=_4DJMPGNiD0

och en liten gullig bagatell something stupid där han sjunger duett med Nicol Kidman.

http://www.youtube.com/watch?v=4nmz6RX9gUQ

suck...