som hävdar att bloggeri är jämförbart med naveskåderi. detta blev sofia mirjamsdotter, känd kännare av bloggosfären utsatt för när hon blev inbjuden av publicistklubben göteborg den 27 april att prata om bloggande. Det hon råkade ut för var en massa insinuanta frågeställningar och väldigt lite lyssnande.

http://www.medievarlden.se/etik-a-politik/97-kolumner/9539-sofia-mirjamsdotter-publicistklubben-blaser-besoekarna#comment-123

Kan det vara så att en del i de etablerade gammelmedia-sverige är rädda för bloggandet för det man inte känner, det räds man.

Personligen kan jag hålla med om att min blogg oftare är av typen, det här åt jag till frukost, men min rubrik "vardagliga vedermödor" lovar heller inget annat. Däremot har jag genom andra sociala medier som facebook blivit medveten om flera olika ting ute i den stora välrden, den utanför trädgården så att säga.

Där har jag gått med i grupper om hemlöshet, ship to Gaza och mycket annat. Det finns de som raljerande menar att man tror att man kan förändra världen med ett knapptryck på facebook. Ja visst, men man kan faktiskt välja själv i vilken grad man vill engagera sig. JAg tillexempel sätte rupp affisher om det jag tycker är viktigt och är bered att ta både ett och två steg i ämnen som engagerar. Tack vare facebook är detta mycket mer möjligt då jag bor på enliten ort och INTE vill engagera mig partipolitiskt.

By the way fick jag även på facebook veta om det här klavertrampet jag själv läste i papperstidningen expressen om i går.

gå in på

www.expressen.se

så förstår ni vad de tär frågan om. Chefred himself Thomas MAttson får be om ursäkt. De tog fel på person och trodde att kvinnan i fråga var VAnja Lundy Wedin. Eftersom kvinnan dessutom svarade på frågor, måste det ju vara hon, tänkte de slipade kvällstidningsjournalisterna. Tänka sig, jösses.

på den här adessen finns däremot en icke kvällstidningsjouralistisk artikel, snarare ett resultat av idogt gräv. jag är stolt över mina kollegor som åstadkommit detta. oj då det finns ingen länk, för vi har den inte på www.allehanda.se

man måste köpa papperstidningen, tänka sej. /revidering..det har hänt grejor sedan imorse nu finns repet om drogerna i härnösand på denna länken:

http://allehanda.se/start/harnosand/1.1068337       /

Det är ett dilemma det där med gratis på internet. Till syvende och sist måste analysen, journalistiken betalas, annars kliver andra in och gör det gratis, jag tänker på lobbyister med flera som för någons talan, de brer gärna ut sig med gratistexter, då försvinner analysen och granskandet och i slutändan demokratin....

gräsmattan är nyklippt. jag sitter och skriver om artister jag beundrar, då och då springer jag till toaletten och blundar. Den borde städas tänker jag och torkar mig med ett tidnignspapper. eftersom det är slut på toarullar. jag borde åka och köpa toapapper tänker jag och springer fort, fort tillbaka till datorn i köket. Jag har lite skrivkram p i dag. Så därför kollar jag min inkorg på hotmail hela tiden. Aldrig, aldrig dimper det in något från marie, alltså inte från mig själv utan min skrivarkompis. Hon börjar tvivla och det smittar. Jag vill inte tänka en massa negativa tankar. Jag vill bäras framåt på en oceanstor våg av optimism, så kommer hon och hugger mig i foten och vill dra ned mig i tvivel. Det gör jag ju jämt så bra på egen hand annars, men de thär projektet där vill jag tro att allt är rätt från början.