först skrev jag klart en essä som var lite sen. Sedan var jag så uppskruvad att jag städade överallt och kom inte i säng förrän vid två på natten. Tomtarna som kikar ut i fönstren är faktiskt inte min förtjänst det är sambon och barnens. Befinner mig i ett slags skapande vacum, mittemellan. Det vore bra om man hade ett staffli uppställt så man kunde kliva in. riva tag i penslarna och slänga ur sig lite färg på en vit uppspänd duk. Nu kan man inte det, därför är man så man klättrar på väggarna, vill göra, orkar inte göra, vill göra orkar inte skriva....hmm...