att israelerna bär sig riktigt grisigt åt mot palestinierna. Hur ska dom överleva i världens största fängelse som många jämför Gazaremsan med.

detta övervåld löser dessutom inga problem och Israel tillsätter bara gamla militärer som ministrar och det enda dom kan tänka är kriga, kriga, kriga inte prata, kommunicera, medla.

jättestor suck.

jag tuggar magsårsmedicin som om det var godis. Så kämpar jag med manuset avsnitt ett och tre till teveserien som jag och Marie kämpar på med. Just nu tycker jag att jag är det o-roligaste (kan man säga så...ja iaf om man är norrlänging) som finns. Men en del saker som är roliga situationskomik blir roligt i rutan men det syns inte i manus. Men man kan ju inte gå och hoppas att skådisar och regissör liksom ska rädda alltihopa.

suck.

Det känns skönt i alla fall att vi lämnat in vårt manus om drömspelet till dramalabbet. De har lovat läsa och jag och Cat väntar med spänning. Så harj ag fått en idé om ett långfilmsmanus, en smäktande kärlekshistoria som skulle kunna säljas till hollywood, alternativt bollywood, men marie är inte så på, inte än. Det är det vardagliga som är jobbigt. Hur fyller man plånboken med pengar så man kan sitta ned och skriva på sina manus och slippa jobba med annat för att betala räkningar.

Jag vet inte hur den ekvationen går ihop riktigt.

Om någon vet kan den skriva en rad och kommentera.

hej hopp, hej hå

vi får hoppas på ett riktigt bra 2009

(fan det rimmade inte ens)