det slår mig plötsligt hårt i huvudet - insikten en måndagkväll klockan nio att mina stora flickor flyger ut ur boet. en har redan prövat sina vingar och nu är de två andra på väg och då får jag panik när jag inser att det som upptagit alla mina vakna timmar logistiken och omsorgen om mina barn - plötsligt försvinner. Vad blir då min uppgift. Jag känner mig avklädd, naken och får en klump i halsen, vad är nu meningen med allt, kan jag känna.

sedan mitt förra inlägg, förtvivlan har kommit och gått. liksom glädje, sitter nu på jobbet och skruvar på mig åt ett ilandsproblem Har nämligen glömt alla mina blomskott ute och jag ska jobba i natt och det blir kallare och kallare hela tiden...vad göra